Oceanhamnens miljöfördelar efter 6 år i drift

Lars-Inge Persson, ordförande i Brf Ophelias Brygga (och boende i området), har följt utvecklingen sedan inflyttningen. För honom visar erfarenheterna att tekniken inte bara fungerar i teorin, utan även i vardagen. Samtidigt har projektet gett värdefulla lärdomar om drift, underhåll och hur framtidens hållbara VA-system kan utvecklas. 

Lars-Inge framhåller att källsortering av vatten är en naturlig utveckling, på samma sätt som samhället sedan länge källsorterar avfall. För honom är det centrala att gråvatten, svartvatten och matavfall hanteras separat för att kunna återvinnas och skapa nya resurser.  

Tre-rörssystemet och vakuumtekniken är centrala komponenter i Oceanhamnens hållbarhetskoncept, där även avloppsvatten tas till vara som en resurs. 

Erfarenheter av systemet i praktiken 

Under de första åren förekom det barnsjukdomar, bland annat driftstopp i vakuumsystemet I fastigheten. Avlagringar i vissa rör som nu behandlas. Rutiner för drift och underhåll behövde förbättras. Genom erfarenhetsåterföringen så har kunskapen om systemdesign optimerats. 

Enligt Lars-Inge har situationen förbättrats avsevärt. De flesta problem är idag identifierade och hanteras genom planerat underhåll, uppföljning och tekniska förbättringar. Oplanerade stopp är idag ovanliga och de stopp som förekommit det senaste året har främst orsakats av felaktig användning, exempelvis föremål som hamnat i systemet.  

Han anser att den viktigaste kvarvarande frågan är att färdigställa långsiktiga drift- och underhållsrutiner för att säkerställa stabil funktion i framtida installationer. 

Miljö- och samhällsnytta 

Den största nyttan med systemet är enligt Lars Inge resurseffektivitet.  

- Det är en fantastiskt låg vattenanvändning i föreningen, viktigt när vatten blir en allt mer värdefull resurs! Lars-Inge säge

Han pekar särskilt på: 

• Betydligt lägre vattenförbrukning, ca 80 l/boende per dygn (rikssnittet på 130 l) 
• Möjlighet att återvinna fosfor och kväve från avloppsvatten 
• Produktion av biogas från svartvatten och matavfall 
• Möjligheten att återanvända gråvatten 
• Minskad belastning på traditionella VA-system 

Han lyfter fram att en vakuumtoalett använder cirka 0,6 liter vatten per spolning, vilket är en dramatisk minskning jämfört med traditionella toaletter. Detta är enligt honom en av de mest konkreta och lättförståeliga fördelarna med systemet. 

Med de tre fraktionerna som Ophelias brygga skickar till det lokala reningsverket RecoLab kan en optimal resursåtervinning skapa värden. Till exempel kan fosfor och kväve i torrsubstans utvinnas, cirka med 60 % mer biogas produceras och gråvattnet kan renas till dricksvattenkvalitet i en effektivare process. I Oceanhamnsbadet kommer bassängerna fyllas med det renade gråvattnet. 

Utmaningen är att gamla lagar och regler behöver hänga med i utvecklingen, de behöver uppdateras. 

Användarnas upplevelse 

Boende upplever i allmänhet inte vakuumtoaletten som ett problem. Det som ibland uppmärksammas är ljudet vid spolning, men det ses inte som störande i vardagen. 

Besökare reagerar ofta positivt när de får veta hur lite vatten som används och vilken funktion systemet har i den cirkulära processen. Många tycker också att matavfallskvarnarna är en uppskattad del av lösningen. 

Sammanfattande slutsats 

Lars Inges övergripande budskap är att Oceanhamnen har visat att konceptet fungerar. Projektet har haft inkörningsproblem, men dessa ses som naturliga för en ny teknik. De största lärdomarna handlar om drift, underhåll, utbildning och organisation snarare än om själva tekniken. 

Han ser vakuumsystem, källsorterat avloppsvatten och resursåtervinning som en viktig del av framtidens hållbara stadsutveckling och anser att erfarenheterna från Oceanhamnen bör användas för att förbättra och sprida konceptet till kommande projekt.